Infoseite Dänemark 2013

Drucken

RAPPORT FRÅN VDS BUNDESDELEGIERTENVERSAMMLUNG DEN 14 – 15/6 2013

RAPPORT FRÅN VDS BUNDESDELEGIERTENVERSAMMLUNG DEN 14 – 15/6 2013
Undertecknad deltog som representant för Språkförsvaret på Verein Deutsche Spraches Bundesdelegiertenversammlung i Rudolstadt, Thüringen, den 14 – 15/6 2013. Här följer en kort rapport:
·       VDS har 35000 medlemmar, varav 20000 i utlandet.  Om Språkförsvaret vore relativt sett lika starkt i Sverige, borde vi ha runt 1800 medlemmar (jämförelsen gäller medlemmar i Tyskland). VDS webbsida har 35000 unika besökare per dag.
·       VDS är en medlemsorganisation liksom Språkförsvaret. Som ordföranden Walter Krämer påpekade i sitt öppningstal innebär detta en fördel, nämligen oavhängighet. Nackdelen är begränsade ekonomiska resurser.  Medlemsavgiften är 25 euro per person och år, och VDS kan naturligtvis avlöna anställda.
·       VDS grundades 1997. Från och med 1999 ökade föreningens medlemsantal snabbt – från 800 medlemmar till dagens 15000. Organisationen har byggts upp på traditionellt sätt.  ”Traditionellt sätt” betyder att ett antal likasinnade har sammanslutit sig. Om de varit tillräckligt många, har man börjat ge ut en tidning. Lokalgrupper och distrikt växer fram successivt.  I Sverige har de båda nedlagda organisationerna, Nya tungomålsgillet och Språkvårdssamfundet, som fokuserat på språkvårdsfrågor (utan alla jämförelser i övrigt), varit uppbyggda kring varsin tidning liksom Budstikken, Danmark, också nedlagd.
·       Språkförsvaret har utvecklats från en privat webbsida till nätverk och förening, men är helt internetbaserad.  Våra fasta kostnader är mycket låga.
·       170 ombud deltog på Bundesdelegiertenversammlung. Många ombud hade varit i Sverige. Det fanns minst två svensktalande tyskar bland ombuden; andra förstod svenska.
·       Jag höll två anföranden (båda bifogas i en svensk och tysk version); speciellt hälsningsanförandet väckte ett visst intresse – se kommentar nedan.
·       Intressant är att VDS har så många utlandsmedlemmar.  Jag är inte helt säker på om de betalar någon medlemsavgift. VDS organiserar exempelvis många tysklärare utomlands. För att vara lärare i tyska utomlands, exempelvis i Togo och Burkina Faso, behöver man inte alls vara etnisk tysk (se bifogat gruppfoto).  Om utlandsmedlemmar är ett framtida rekryteringsfält för Språkförsvaret är en öppen fråga. Det är möjligt att lärare i svenska eller de som studerar svenska utomlands redan fångas upp av olika svenska statliga organisationer. Utlandssvenskar brukar vara organiserade i lokala föreningar, typ Svea. Dock bör saken undersökas.
VDS kommer emellertid att upphöra att skicka Sprachnachrichten per post utanför Europa på grund av att portokostnaderna utgör en tung utgiftspost. Sprachnachrichrichten finns alltid i en nedladdningsbar PDF-version.
·       Tysklärarnas förbund har anklagat VDS för att vara högerextremistiskt, men har tvingats backa. Det finns inget fog för den anklagelsen. Rent programmatiskt har VDS ungefär samma inriktning som Språkförsvaret.  VDS försvarar tyska språket, särskilt gentemot engelskan, försvarar mångspråkigheten och respekterar minoritetsspråken i Tyskland och Europa. Som Manfred Schroeder, en styrelsemedlem, påpekade, kommer den största medlemsgruppen i VDS från utlandet, varav de flesta inte ens är tyskar.  VDS har över 4000 medlemmar enbart i Afrika.
VDS är anslutet till  Netz gegen Nazis.
·       Jag talade med de flesta i VDS styrelse (Vorstand), som består av tio ledamöter (se Sprachnachrichten  nr 2/2013, sid. 26). På tåget från Rudolstadt till Berlin den 16/6 åkte jag exempelvis tillsammans med en styrelsemedlem. Han berättade att styrelsen på morgonen hade diskuterat Språkförsvarets sätt att använda Internet (se också citatet nedan).
·       Efter mötet fick jag följande mejl från en annan styrelsemedlem, i vilket bl.a. hette:
Per-Åke dürfte gar großen Einfluss auf die künftige VDS Politik haben. Sein Würdigung der Erfolge des schwedischen Sprachgesetzes war eine große Überraschung für die Anwesenden – auch für mich. Bis Sonntag wurde über diesen Punkt immer wieder geredet.”
I snabböversättning:
Per-Åke kan t.o.m. komma att ha ett stort inflytande på VDS framtida politik. Hans uppskattning av den svenska språklagens resultat var en stor överraskning för de närvarande – också för mig. I söndags (d.v.s. på styrelsemötet – min anm.) talades återigen om denna punkt.
Citatet  syftar på mitt hälsningsanförandet. Vad som diskuterades var Språkförsvarets internetanvändning som ansågs vara effektiv och reaktionssnabb på språkliga händelser.
I artikeln ”Språkförsvaret och kampen för en svensk språklag” finns en utförlig redogörelse för hela den processen. Det kan tilläggas att när Språkförsvaret våren 2005 ställde sig huvuduppgiften att verka för att Sverige antog en språklag, bestod nätverket av ett knappt dussin medlemmar. Fram till 7/12, då regeringspropositionen ”Bästa språket” skulle beslutas, lyckades vi placera artiklar, som alla pläderade för att svenskan skulle lagstadgas, i minst 24 tidningar och tidskrifter. Dessutom skickade vi brev till regeringen, olika departement samt riksdags- och utskottsledamöter. Artiklarna liksom breven lades alltid ut på vår webbplats. Inför behandlingen av ”Bästa språket” ställde sig de borgerliga partierna sig bakom kravet på en svensk språklag.  Före riksdagsdebatten och beslutet den 7/12 tog Språkförsvaret mejl- och telefonkontakt med de borgerliga ledamöterna och Miljöpartiets; de senare ändrade uppfattning under själva riksdagsdebatten. Förslaget föll emellertid med röstetalet 147 – 145 på grund av kvittningsfel. Reaktionerna på detta beslut blev dock så starka att den dåvarande socialdemokratiske kulturministern Leif Pagrotsky våren 2006 inbjöd övriga riksdagspartier för att åstadkomma ett enigt förslag till en svensk språklag (och desarmera frågan politiskt). Dock en resultatlös inbjudan. Eftersom Vänsterpartiet ansåg att svenska språket skulle stadfästas i grundlagen, innebar detta att samtliga riksdagspartier hade bundit upp sig för ett lagstadgande av svenska språket på det ena eller andra sättet. På sätt och vis kan man därför säga att utarbetandet av språklagen fram till det enhälliga beslutet maj 2009 utgjorde en transportsträcka. Språkförsvaret bevakade dock hela processen och kommenterade varje steg. Språkförsvaret fungerade också som enda gräsrotsorganisation som remissinstans och träffade utredaren två gånger. I motsats till den borgerliga regeringen lade vi ut samtliga remissvar på vår webbplats.
Ofta inträffar också följande händelsekedja: Språkförvaret får ett tips eller en anmodan från en sympatisör att agera i en fråga – se senast ”We Effect”.  Vi lade ut hennes brev i nätdagboken, spred det inom nätverket, vilket ledde till att många medlemmar följde upp med brev till Kooperation Utan Gränser, och styrelsen skickade också ut ett pressmeddelande. Kooperation Utan Gränser tvingades till sist gå ut med en helsidesannons i Dagens Nyheter för att försvara namnbytet. Även i fråga om Stockholm Science & Innovation School fungerade Språkförsvaret som katalysator.  Rektorn för skolan fick inte mindre än tvåhundra mejl (hans egen uppgift).
·       VDS inriktar sig mer på anglicismer än vad Språkförsvaret gör; Språkförsvaret fokuserar mer på kamp mot domänförluster, d.v.s. statusvård, än vad VDS gör. Det är uppenbart att tyskan tar in fler lånord från engelskan än svenskan. Detta bestyrks av egen erfarenhet från min privata schacksida, Schackportalen. Termer som rör internet- och datateknologi är ofta av engelskt ursprung och tyskan ersätter dem i mindre utsträckning än svenskan, spanskan och franskan. Det är heller inte lätt att bedriva språkkamp i Tyskland just med tanke på att nazitiden också lyckades diskreditera det tyska språket, trots att åtskilliga miljoner hedervärda tyskar, särskilt före och efter nazitiden, använder och har använt sig av det tyska språket. Tyskland är, såvitt jag vet, det enda land i Europa, där en namninsamling för att det egna huvudspråket skulle grundlagsfästas ledde till en namninsamling mot detta krav.
VDS har alltså en välbesökt webbsida, utger kvartalstidskriften Sprachnachrichten och ett nyhetsbrev (anmälan: infobrie f@ vds-ev.de), som utkommer varje vecka. Dessutom har VDS en omfattande förlagsutgivning och framställning av diverse informationsmaterial.
VDS har tagit en rad intressanta initiativ, bl.a:
Klasse! Wir singen – 25000 barn (och 43000 åhörare) deltog på sångfester, huvudsakligen på tyska, som arrangerades i stora arenor i Dortmund och Münster under mars 2013. Projektet fortsätter.
Boken ”Anglizismen-Index ” utkommer i nya utgåvor med jämna mellanrum. När en grupp, i vilken ledande medlemmar från VDS ingick, offentligt efterlyste ett ersättningsord för ”brainstorming” kom det in 10000 olika förslag! VDS bevakar också användningen av anglicismer hos vissa tyska företag, exempelvis Deutsche Bank.
Priset årets Sprachpanscher – betyder ungefär årets språkfuskare. ”Panscher” är oöversättligt till svenska, eftersom det ordagrant betyder ”vin- eller mjölkförfalskare” (säkert genom utspädning med vatten). Medlemmarna röstar om vem som ska tilldelas detta pris.
VDS utdelar också priset ”Jakob-Grimm-Preis”, uppdelat i tre olika delpriser, för insatser för det tyska språket. I år fick en skådespelare huvudpriset à 30000 euro.
Broschyren ”Lichtblicke – ein Kalender sprachlicher Erfolge 1997 bis 2012” sammanfattar VDS språkliga framgångar hitintills.
·       Vad kan vi lära oss av VDS? Personligen anser jag att vi till exempel ska lägga större vikt vid kampen mot anglicismer och för ersättningsord än tidigare. Det betyder absolut inte att vår huvudinriktning, nämligen att prioritera kampen för svenskans ställning, statusvård, och mot domänförluster har varit felaktig. Tvärtom; den har dessutom varit mycket framgångsrik, särskilt sett i förhållande till vår medlemsnumerär.
Ta till exempel patentspråksutredningens förslag att patentansökningar på engelska, inklusive patentkraven, ska tillåtas i Sverige. Patentkrav på engelska – men inte på svenska – kommer att bli juridiskt giltiga i Sverige. Konsekvensen blir att svenskan i praktiken förlorar en domän, eftersom allt färre patentansökningar kommer att skrivas på svenska. Svenska Akademien formulerade att skarpt remissvar. Språkförsvaret,  Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen sköt alla in sig på denna kärnfråga i sina remissvar. Men den enda organisation som har försökt påverka den allmänna opinionen i denna fråga med ett antal artiklar i pressen har varit Språkförsvaret.
Samtidigt berör denna fråga, som dessutom är mycket komplicerad, inte särskilt många svenskar in på skinnet.  Annorlunda förhåller det sig med engelska uttryck och fraser, anglicismer, som ingen svensk medborgare idag kan undgå. Dessutom kan alla ha en åsikt i frågan; den behöver inte ens alltid vara väl underbyggd. Irritation över anglicismer kan alltså fungera som inkörsport till hela vår språkpolitik.
Jag tror att en sådan lätt korrigering av vår inriktning skulle påverka medlemstillströmningen positivt. Språkförsvaret har kontinuerligt vuxit sedan starten 2005, men organisationen borde växa ännu snabbare.
·       VDS kommer eventuellt att ta initiativ till ett möte mellan europeiska språkorganisationer på gräsrotsnivå.  VDS är den enda språkorganisation i Europa som har sådana resurser.
Per-Åke Lindblom
21/6 2013

Dänische EU-Präsidentschaft auch auf Deutsch

Die dänische Regierung wird den Internetauftritt der EU-Ratspräsidentschaft (www.eu2012.dk) ab dem 1.1.2012 in den Sprachen Dänisch, Englisch, Französisch und Deutsch anbieten. Dies bestätigte die Vorsitzende des Europaauschusses des dänischen Parlaments (Folketing) Eva Kjer Hansen auf Anfrage des Vereins Deutsche Sprache e.V. Damit gibt Dänemark den Forderungen des VDS nach, die EU-Ratspräsidentschaft auch in deutscher Sprache zu präsentieren.

Die dänische Zweigstelle des VDS hatte sich in den vergangenen Wochen dafür eingesetzt, dass Deutsch, die größte Muttersprache in der Europäischen Union, von den politischen Einrichtungen besser beachtet wird. „Wir haben auf einen Beschluss des EU-Parlaments aus dem Jahr 2008 hingewiesen. Demnach soll der Internetauftritt der EU-Ratspräsidentschaft in so vielen Sprachen wie möglich, insbesondere aber in den zahlenmäßig stärksten Sprachen erfolgen, sagte Anne-Marie Fischer-Rasmussen, dänische VDS-Regionalleiterin in Storforde.

Für den VDS ist dies ein wichtiger Schritt dahin, dass die deutsche Sprache in den Einrichtungen der Europäischen Union mehr beachtet wird. Die Internetauftritte der EU Ratspräsidentschaften der Jahr 2009-2011 erschienen jeweils auch in deutscher Sprache.

Pressemitteilung (November 2011) 


Brief der dänischen VDS Sprecherin Anne-Marie Fischer Rasmussen an die dänischen Deutschlehrerverbände

„tysklærerforening for grundskolen“ og  „tysklærerforening for gymnasiet“ (pdf)


Er engelsk som koncernsprog skyld i økonomisk nedtur for DaimlerChrysler?

I 1999 blev der smedet en global alliance af bilproducenterne Chrysler og Daimler-Benz. DaimlerChrysler er i mellemtiden faldet fra hinanden, men mellem 1999 og 2003 mistede koncernen 30 milliarder € i børsværdi. I den samme tid steg en anden bilproducent, Porsche i Zuffenhausen, 100 milliarder € i værdi. Da Chrysler og Daimler blev slået sammen i 1999, besluttede man at gå over til engelsk som koncernsprog, mens man i Zuffenhausen holdt fast ved tysk.

Nu er det jo ikke bevist at der er en sammenhæng – men professor i erhvers- og socialstatistik i Dortmund og samtidig formand for Verein für Deutsche Sprache, Walter Krämer, har fået en af sine studerende til at undersøge om der er en sammenhæng mellem aktiekurser, foretagenders markedsværdi og valg af koncernsprog.

Det er et af eksemplerne i en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung af 14./15. februar 2009 (sektion C, side 1). Journalisterne Sebastian Balzter og Julia Löhr siger: “Klartext tut gut” og kommer med flere eksempler. Et tysk firma med 10.000 medarbejdere købte i år 2000 en fabrik i Tjekkiet med 200 medarbejdere og besluttede at bruge engelsk som koncernsprog på alle planer. “Dengang gik det for at være moderne. Hvilket fjolleri!” Det som skete var at eksperterne holdt kæft når de ikke kendte den engelske terminologi. “Vrøvlerne overtog det hele.” (Die Plapperer haben alles an sich gerissen.) Således beretter Reiner Pogarell, som er leder for Institut for Betriebslinguistik i Paderborn, et konsulentfirma der i 20 år har rådgivet firmaer i sprogspørgsmål.

Det er åbenbart underordnet om tyske firmaer har eksplicit har valgt engelsk som koncernsprog (som Deutsche Bank og softwareudbyderen SAP har det) eller om de bare har udviklet en praksis med at bruge engelsk (som fx Siemens). Men da schweizeren Jürgen Ackermann, siden 2002 formand for Deutsche Bank, i begyndelsen af februar mødte tyske og udenlanndske journalister efter at have meddelt et tab for banken på 3,9 milliarder €, gjorde han det på tysk. Ackermann taler ellers nærmest bedre engelsk end tysk – og de fremmødte journalister måbede. Måske varslede hans sprogvalg en ny sprogstrategi for koncernen?

Quelle: http://sprogmuseet.dk/


VDS-interview med Språkförsvaret:

Dr. Reiner Pogarell, bestyrelsesmedlem i vores venskabsforening i Tyskland, Verein Deutsche Sprache (VDS), har talt med formanden, forh. gymnasielærer i svensk og filosofi, Per-Åke Lindblom og professor i tysk, dr. Frank-Michael Kirsch fra Språkförsvaret, som er vores svenske venskabsforening.

Det er der kommet et interessant interview ud af, som vi her bringer i oversættelse fra tysk ved cand.mag. Ulla Weinreich, som repræsenterer Modersmål-Selskabet i VDS.

Hr. Lindblom, hr. Kirsch, svensk er et gammelt, rigt og smukt sprog, der bliver elsket og påskønnet af dem, der taler det. De, der taler dette sprog, anses i hele verden for at være fredelige og respekterede mennesker. Hvorfor har lige netop dette sprog brug for et forsvar?

Svensk i Sverige er ikke nogen selvfølge mere. Engelsk oversvømmer det svenske sprog. Der er endda et voksende antal grund- og gymnasieskoler, der erstatter svensk med engelsk som første undervisningssprog. De fleste store svenske virksomheder bruger engelsk som koncernsprog. Engelsk i reklamen vokser hele tiden. Allerede i 2006 udgjorde andelen af engelsksprogede film i det svenske fjernsyn 80 procent. Det var resultatet af en undersøgelse, der var lavet af Språkförsvaret, og som løb over hele året. Sverige er, sammen med Danmark og Finland, de dårligste til at bruge deres eget sprog i EU.

Deres svar overrasker. For de talrige tyske turister er denne situation jo ikke påfaldende. Man har snarere det indtryk, at verden er i orden i Sverige, også i sproglig henseende.

Dette indtryk bedrager. Et sprog dør først og fremmest, fordi man ikke mere bruger det på det ene område efter det andet, og ikke, fordi man individuelt bruger fremmedord. Språkförsvaret tillægger derfor kampen for det svenske sprogs status den største betydning og engagerer sig sprogpolitisk for tre interesser: 1) Vi forsvarer det svenske sprog, især mod det engelskes ekspansion, 2) Vi propagerer flersprogethed, og 3) Vi fremmer den internordiske sprogforståelse.

Hvad gør Deres organisation konkret for at styrke svensk?

Språkförsvaret har formuleret en politik for alle de vigtige sprogdomæner: for det nationale plan ved hjælp af en sproglov, derudover for de videregående uddannelser, skolevæsenet, den/det offentligretlige radio og fjernsyn, som betegnende nok hedder ”Public Service” her, og for det nordiske sprogfællesskab. Vi bekæmper brugen af engelsk i den kommercielle reklame, hvad vores næste bogprojekt handler om. I grunden vil vi bidrage til den indsigt, at det svenske sprog er lige så værdifuldt, udtryksstærkt og rigt som et hvilket som helst andet sprog, uden af denne grund at forsømme nationale mindretals sprog eller at nægte indvandrere retten til at tale deres eget sprog.

De formulerer her VDS’s politik ét til ét. I kampen om en sproglov er De længere end de tyske sprogvenner. Hvorfor er sprogloven så vigtig for Dem?

Fordi vi bedre kan gøre en indsats for svensk med den. I 2005 var situationen absurd: Der var fem officielle mindretalssprog i Sverige, men intet officielt hovedsprog. Svensk var officielt sprog i Finland, men ikke i Sverige. Med vores kampagne bidrog vi til, at de borgerlige partier gjorde spørgsmålet til deres eget. I 2006 blev beslutningen taget om at udarbejde en sproglov, som blev enstemmigt vedtaget af rigsdagen i 2009. Språkförsvaret fungerede som motor i denne proces. Vi udarbejdede vores eget, videregående forslag til et lovforslag og blev som den eneste borgerorganisation inddraget i udarbejdelsen af loven. Vi ser det som en vigtig delsejr, selv om den har sine mangler. Loven omfatter kun pligter, ingen rettigheder; dens anvendelse er begrænset til myndighedernes ”kerneaktiviteter” og indeholder ingen sanktionsmuligheder. Men vi kan påberåbe os loven, når vi indgiver klage hos justitsombudsmanden over overtrædelser. Justitsombudsmandens afgørelse var for eksempel til vores fordel, da vi krævede, at det også skulle være tilladt at indsende stillingsansøgninger og ansøgninger om forfremmelse på svensk til svenske højere uddannelsesinstitutioner. Nogle universiteter accepterede nemlig kun engelsksprogede ansøgninger.

Det er påfaldende, at man tiltales på engelsk i Sverige, så snart det bliver opdaget, at man er udlænding. Ens egne bestræbelser for at tale svensk bliver gerne ignoreret. Hvorfor gør svenskerne det?

Det har jeg ingen anelse om. Måske vil man hjælpe turisterne så hurtigt som muligt og tænker med urette, at alle kan engelsk. Der findes også svenskere, der er ærligt overraskede og stolte af det, når udlændinge beskæftiger sig med det lille svenske sprog. Hvem ved her i Sverige, at 4000 tyske studerende om året lærer svensk, mens der i Sverige nu er langt under 1000, der stadig lærer tysk? De svenske universitetsmyndigheder betegner i officielle skrifter store europæiske sprog som fransk, spansk, polsk og tysk som småsprog. Sådan ser globalisering ud på svensk!

Der er et fænomen i Tyskland: vi sluger skandinaviske bøger. Tyskerne kender Stockholm og Göteborg, men også Ystad, Gotland og Öland mægtig godt fra vældig mange bøger med stor succes. Har De en forklaring på det?

Mentalitet spiller en rolle her. Protagonisterne i bøgerne har en stærk binding til naturen, behovet for ensomhed og stilhed. Parforhold skildres uden omsvøb og forkrampninger. Alt det taler ud af tyskernes sjæl. Den nordeuropæiske litteratur spejler en antimondæn levemåde, som undgår pomp og patos og udstråler naturlighed, det enkles sejr over det grelle. Sådan vil mange læsere gerne have, at Tyskland er. Fortællerytmen i romanerne, også krimierne, er tit langsom, eftertænksom. Den formidler indtrykket af at have tid, at have lov til at tage sig tid: Sand i maskineriet i vores hektiske verden, hvor andre altid skal kunne komme i forbindelse med én.

Og at svenske krimier bliver godt modtaget i Tyskland, skyldes simpelthen også, at mange af dem er skrevet godt. Forfatterparret Sjöwall/Wahlöö virker traditionsdannende; ikke mindst Stieg Larssons Millennium-trilogi er påvirket af det. Lidt har svenske krimiforfatteres succes’er også at gøre med, at det tyske Sverigesbillede er så uendeligt rosenrødt, næsten pinligt naivt. Så spørger læserne som i sin tid Strindberg: Og hvor ligger de sjælelige afgrunde, de uendelige dybder? Det ved Larsson, Mankell og Markland – eller de skriver i det mindste troværdigt om det.

Mange tak for svarene!

http://www.modersmaalselskabet.dk/vds-interview-med-spraakfoersvaret

Bilder: www.nationalflaggen.de